När dina beslut redan är tagna….

Design is more than just a few tricks to the eye. It´s a few tricks to the brain” 

– Neville Brody

Trodde du att du hade fullständig kontroll över hur du tänker och agerar? Om så är fallet så har du fel. Dina beslut och känslor är redan förutbestämda genom hur du har ”tränat” dina sinnen att tolka händelser och din omgivning.

Beslut vi tar och känslor vi upplever grundar sig i hur vi uppfattar vår omvärld och tolkar de intryck våra sinnen plockar upp. För att vi ska kunna forma meningsfulla, användbara och hållbara designlösningar behöver vi alltså ha insikt i hur den mänskliga hjärnan fungerar och veta hur den kunskapen används i designprocessen.

Kognitionspsykologin är en vetenskap som försöker beskriva, förstå och förutsäga mänskliga fenomen. Det presenteras alltså inte som en allmängiltig kunskap, utan som en sannolikhetsbedömning. Kognitionspsykologi handlar alltså om den mentala ansträngning som en användare upplever för att förstå eventuella hinder och kunna bearbeta informationen som presenteras för att därefter kunna ta beslut.

Kognitionspsykologin har en given plats i UX-processen

Informationen som presenteras behöver därför vara både lättförstådd och tillgänglig för att din användare inte ska behöva anstränga sig för att kunna ta till sig väsentlig information. Är det svårt att hitta information, krångligt att förstå sig på hur vissa uppgifter ska utföras eller om det finns icke konsekventa placeringar av samma element, skapar det frustration hos användaren. Blir din användare frustrerad, är risken betydligt större att denne kommer lämna din applikation eller hemsida.

Kognitionspsykologin har en självklar plats i UX-processen

Från intryck till färdig information

Inom kognitionspsykologin finns en mängd olika områden som alla har en påverkan på hur vi som människor uppfattar och tolkar vår omgivning. Men den samling processer i hjärnan som tolkar informationen vi tar upp med hjälp av våra sinnen kallas för perception eller varseblivning.

När vi ska omvandla sinnesintryck till meningsfull information är det både medvetna och omedvetna processer som är involverade. En av dessa processer jobbar uppifrån-ner och passar in inkommande information i förväntade mönster. Ett vedertaget exempel på hur denna process fungerar är den så kallade Kanizsatriangeln där de brutna linjerna i kombination med cirklarna gör att vi ser ytterligare en triangel, även om den egentligen inte finns där.

Kanizsatriangeln-Ux-Asitis

En annan process jobbar istället nerifrån-upp och sorterar ut information i den detaljrika information som våra sinnen levererar. När vi stöter på något obekant sker en jämförelse med befintliga erfarenheter i minneslagret och vidare till en kategorisering av det obekanta som något helt nytt eller som något som passar in i tidigare vetande. Dessa typer av omedvetna processer, både uppifrån-ner och nerifrån-upp, är nödvändiga för att vi ska kunna orientera oss i vår omgivning, känna igen ansikten och bedöma avstånd.

improving-customer-perception-asitis

Konsten att skapa design med både känsla och funktion

Designprocessen (som vi kommer presentera mer i kommande blogginlägg) kan man säga är uppdelad i olika trappsteg eller olika destinationer på resan från start till mål, där ett av stegen kallas för just Research. Det handlar alltså om att väva in forskning om hur människan fungerar och kombinera med det vad det är dina användare vill ha. Det är då du skapar designlösningar som ger både mening, en bra känsla och gör så att användaren kan uppfylla sina mål.

Att säga att två färger inte bör användas ihop för att det inte ser bra ut är ett argument utan någon egentlig grund, men att säga att rött och blått inte bör användas tillsammans för att just dom två färgerna ligger så långt ifrån varandra i frekvens att ögat måste fokusera för att kunna läsa, ger ett konkret argumentet till varför de inte ska användas ihop. Att ha en tanke kring färgsättning och inte använda färger som ligger långt ifrån varandra skapar ett mer harmoniskt gränssnitt och gör att ögat inte behöver anstränga sig för att urskilja olika element.

Sammanfattningsvis så handlar alltså kognitionspsykologin om hur vi tar emot samt bearbetar information och intryck som vi sedan använder som grund till de beslut vi fattar. Hur information presenteras påverkar vår kognitiva belastning, den press vi känner när vi ska navigera på exempelvis en hemsida för att utföra specifika uppgifter. För att kunna skapa en bättre användarupplevelse behöver vi ha förståelse för de kognitionspsykologiska teorierna som hjälper oss att förstå hur den mänskliga hjärnan fungerar.

Vid pennan/ Jenny Bergdahl

It-konsulter - specialistkonsulter-asitis