Vad är en designprocess?

“ The point of an effective interface, whether for a computer or a doorknob, must begin with an analysis of what a person is trying to do rather than with a metaphor or a notion of what the screen should display”

Don Norman

Bra UX märker du som användare inte av, men dålig UX kommer att driva dig till vansinne. Det är lätt att säga att ett snyggt grafiskt gränssnitt ger en bra upplevelse, men så är inte fallet. En snygg och polerad yta kan absolut få dig att lämna systemet med en dålig känsla, och det är egentligen först då som du kommer tänka på att det var dålig UX.

Bra UX handlar alltså om att skapa en friktionsfri upplevelse, att det ska upplevas smidigt och enkelt att använda en produkt eller nyttja en tjänst. Om du går in på en e-butik, gör en beställning på det du vill köpa, kan betala utan friktion eller problem då har UX-designern gjort ett exemplariskt jobb.

Bra och dålig UX finns överallt i din vardag

Ett vardagligt exempel där många upplever friktion infinner sig då de ska öppna dörrar på offentliga platser. Många dörrar går bara att öppna åt ett håll, det vill säga att du antingen drar den till dig eller puttar den ifrån dig för att komma igenom. För att underlätta för den som ska gå igenom dörren finns det två olika sorters handtag, ett som är mer lämpligt för att dra och det andra för att trycka dörren bort från sig.

Det som händer när man går mot en dörr med ett av dessa handtag är att vår hjärna noterar vilken typ av handtag det är, och utför därefter den rörelse som är förknippad med just det handtaget. Skulle istället se ut som på bilderna nedan, kommer det ge uppskov till negative känslor hos den som ska använda dörren, och således ge upphov till känslor som exempelvis irritation och frustration.

UX fails Asitis

Felmonterade dörrhandtag kanske inte är den mest självklara kopplingen till gränssnittsdesign och användarupplevelser kopplade till system eller produkter. Faktum är att det är ett tydligt exempel på hur dåliga och ogenomtänkta designval påverkar oss människor. Om man vid utveckling tillämpar genomtänka designval där behoven är tydligt definierade så kommer det per automatik leda till en ökad användbarhet och en förbättrad användarupplevelse fri från friktion och irritationsmoment.

Vad är en designprocess? 

En designprocess är ett tillvägagångssätt där man bryter ner större projekt i mer hanterbara delar för att designa tjänster och produkter som möter användarens behov.

Det finns inga föreskrifter på hur en designprocess ska vara utformad, utan det är något som tas fram och anpassas efter den organisation där den ska användas. Dock kan man i viss utsträckning säga att alla designprocesser bör innehålla steg som behovsanalys, idégenerering, feedbackloopar och genomförande. Den kan innehålla hur få och hur många steg som helst, allt beroende på hur den nyttjande organisationens processer.

Asitis designprocess

Vår designprocess består av fyra grundläggande steg, och för olika projekt så anpassas förloppet för att möta kundens och användarens behov på bästa sätt. Nedan presenteras de faser som vi utgår från i vår designprocess samt hur de genomförs och vad som är viktigt att vara uppmärksam på.

1. Definiera problemet och samla in information

Vad det finns för utmaningar och vilka typer av användbarhetsproblem som kan uppstå blir ibland otydligt och svårt att se. För att slutprodukten ska vara något som resulterar i en bra användarupplevelse och stödjer våra användare i att effektivt kunna genomföra sina dagliga arbetsuppgifter behöver vi därför definiera vad våra användares behov faktiskt är.

Asitis designprocess

Hur vi jobbar i det första steget varierar beroende på om det finns önskemål från kunder eller om det är beteenden vi sett hos användare och som efterfrågas av marknaden. Det är i dessa situationer vi kan luta oss på den gedigna kompetens vi har internt hos oss på Asitis. Där kan vi be om input från de som har kontinuerlig kontakt med kunder som kan svara på frågor gällande användarbeteenden och arbetsprocesser.

Det viktigaste att komma ihåg är att vi ska göra rätt sak på rätt sätt. Det första steget i vår designprocess är alltså inget som vi stressar genom, utan det får ta den tid det tar för att den slutgiltiga produkten ska bli väl anpassad och utformad efter de behov som finns hos våra användare.

2. Brainstorma, analysera och utveckla lösningar

För att vi ska kunna ta fram en lösning är det viktigt att engagera personer som besitter olika kunskaper och erfarenheter, detta för att vi ska kunna ta fram en lösning som fungerar ur både ett användar- och utvecklingsperspektiv.

presentera-lsningar

Därefter definieras ytterligare med skisser och flödesscheman. Vi undersöker hur olika lösningar kan se ut i gränssnittet, hur vi vill placera de olika elementen för att de ska vara smidiga att arbeta med och att det är kompatibelt med övriga funktioner som redan existerar i det system eller den mjukvara som utvecklas.

Det är inte ovanligt att en idé kan behöva flera omgångar i brainstorming-snurran, allt beror på hur komplext problem man jobbar för att lösa. Handlar det om att lägga till en inställning eller att ta fram en helt ny funktionalitet så skiljer sig tidsåtgången i väldigt stor grad. Ibland kan det även vara så att man får börja om från början beroende på den feedbacken som ges i nästkommande steg.

3. Presentation och feedback

Det krävs ett utomstående öga för att kunna få perspektiv. Det kan vara antingen en kollega som inte tidigare varit involverad i processen eller någon extern, ingen kan ensam avgöra om designprocessen är på rätt väg eller inte. Det är därför viktigt att i detta skede involvera tilltänkta användare i processen. Detta för att de kan dela med dig av sina tankar och erfarenheter kring det som ska utvecklas, som ger ytterligare perspektiv. I grund och botten handlar det alltså om ett informationsutbyte, koncept visas upp och tankar och åsikter ges tillbaka som sedan används för att utveckla och förbättra.

Det som är viktigt att komma ihåg är att samla in feedback som bidrar till en vidareutveckling, alltså vill man ha mer än att ”Det är bra” eller ”Det var inte så bra”. Man vill veta VARFÖR det är bra, VAD det är som gör att det inte är så bra för att det ska vara möjligt att fortsätta jobba på det som upplevs positivt och förbättra det som upplevs mindre positivt.

Att samla in feedback sker vid återkommande tillfällen, både i början när det bara finns skisser och tankar, samt när det finns lite mer detaljerade prototyper och när utvecklingen påbörjats. Feedbacksteget är alltså ett återkommande fenomen och finns inte bara på ett ställe, utan den genomsyrar hela designprocessen.

Feedbacken kan samlas in på olika sätt beroende på vart i processen vi befinner oss, oftast handlar det om att idéer presenteras och visas upp och att man muntligen kan ge och ta emot tankar och åsikter. Det som är bra med det formatet är att det går snabbt att fånga upp förbättringsförslag och att stämma av att vi tolkat behov på rätt sätt. Idéerna kan presenteras både internt på Asitis och externt ut mot våra kunder, det bror helt på vad det är som utvecklas.

4. Utveckling och testning

Det är inte bara att utveckla och leverera, utan vi behöver säkerställa att det vi utvecklat dels är bra ur ett användarperspektiv, men framförallt så att den information som genereras lagras och presenteras rätt så att vi inte snurrar till det för våra användare. Uppfyller det kraven? Funkar det som tänkt? Är det smidigt att använda och jobba med? Bidrar det till att skapa en positiv användarupplevelse för befintliga och potentiella kunder?

utveckling-testning

Testningen som görs resulterar egentligen i två olika resultat, ett med fokus den tekniska aspekten som ser till att flöden är hela, att information lagras rätt och presenteras vid rätt tillfälle. Det andra har mer fokus på användarupplevelsen och vad som eventuellt kan påverka den på ett antingen positivt eller negativt sätt. Oavsett i vilken kategori resultatet hamnar i så är det viktigt att lyfta resultaten och därefter besluta om vad som ska göras med dem.

Det är först efter att testerna anses som godkända som det är skarpt läge och det som utvecklats sätts i produktion, dock innebär inte det att det är färdigt eller perfekt. Det är nu nästa steg i feedbackloopen tar sin början, där vi samlar in feedback från våra kunder. Den feedback som kommer därifrån används sedan för att förbättra, optimera och utöka våra tjänster och produkter.

Vad är slutsatsen kring vikten av en designprocess?

För att sammanfatta så finns det alltså inga rätt eller fel i hur en designprocess är utformad. Det som är ett återkommande och väldigt viktigt inslag är feedback, både intern och extern. Att ha en väletablerad feedbackloop gör att vi kan säkerställa att det som utvecklas är något som är efterfrågat, och således kommer att göra våra framtida användares vardag lite bättre.

Decide Asitis